Vemod i marknadens spår

I lördags gjorde jag premiär som säljare på Café Deeds designmarknad. En trevlig erfarenhet, där är jag gärna med igen! Jag har ju dock en ganska säsongsbetonad "kollektion" men vantar kanske går i mars också?

I förgrunden kan ni se Eva's shawl. Den blev mer som en axelvärmare eftersom jag bara hade 100 g av garnet.

Hur gick det då? Jo, jag sålde fler mössor och vantar än små broscher och plickeplock, vilket var oväntat. En lyckad dag, speciellt med tanke på att den stora ruschen aldrig kom. Summa summarum är det nu trevligt att flera Örebroare kommer bära mina skapelser, men det är ändå med ett visst vemod jag tittar på de jag fick bära hem igen. Vems händer ska de nu pryda? För vem har jag suttit de där timmarna i soffan?

För mig själv såklart, jag älskar att virka och att förverkliga nya idéer. Vägen är målet, heter det ju, men den här marknaden har varit mitt mål så länge. Nu känns det lite konstigt. Är det någon som känner igen sig?