Mormor is back

Såhär ser det ut på vårat soffbord just nu...


Rutigt! Det var min mormor som lärde mig virka, mormorsrutor. För mig är det här den klassiska rutan, den håller än. När jag var yngre knåpade jag ihop två plädar av såna här rutor. Tyvärr var jag så oförståndig att allt inramades av massa svart akrylgarn.
Den här gången är det bara ullgarn som gäller. Lite rester och ganska mycket nytt garn, Drops Karisma. Försöker hålla samma storlek på rutorna, men det är svårt. Virknål 4 är det som gäller. Lika många rutor till, sen är det en bebisfilt!

Jag har fått en utmärkelse, tack kära Emma!



Till alla er därute som behöver lite uppskattning: it's yours to catch!

Tips för smygmaskvirkning

Det är mörkt. Det är mulet kulet och fulet.Men jag har gjort en vante som man blir glad av. Den är lite galen.

Vanten är smygmaskvirkad med speciell nål. Min är i trä och köpt på sätergläntan. Väldigt skön att hålla i handen.

Nålen håller jag i höger hand, mellan tumme och pekfinger. Garnet hänger löst och kastas runt virknålen för varje maska. Då är det vänster hand som för ett ögonblick håller nålen, och sedan matar fram arbetet så att man kommer till nästa maska.Det låter krångligt men går fint när man fått in snitsen.

Vanten är virkad i Kampes tvåtrådiga ullgarn, 150 m/50 g. Eftersom garnet är ganska tunt, blev även vanten det. Mindre än 50 gram gick åt av det + rester till mudden. Funderar på att valka ihop lite på insidan så att vanten blir tätare.

Under moucherna gömmer sig två varv ljusgrönt. Dessa varv blev lite skruttig, och för att dölja dem virkade jag små moucher med vanlig virknål.

Återkommer med fler tips för den som vill smygmaskvirka!

Sugen i smyg

De senaste dagarna har det inte blivit mycket virkat. Inte pga. tidsbrist, men inspirationen och orken infinner sig inte riktigt. Tur då att petra gjorde mig lite sugen på att börja smygmaskvirka igen.


Det här är det andra paret smygmaskvirkade vantar jag gjorde. Mönstret är från Kerstins Jönssons bok Smygmaskvirkning. Min bibel i somras. Virkade i Drops Karisma, 48 maskor i uppläggningen. Första varven virkas i bakre maskbågen, resten av vanten i främre, två maskor grå, två röda. Tyvärr är de här vantarna väldigt smala, jag virkade lite hårt. Ett vanligt nybörjarmisstag.

Petra påminde mig även om att man inte behöver kämpa med två färger för att det ska bli fint. Att växla mellan främre och bakre maskbågen kan ge väldigt vackra strukturer och mönster.

Mot garnkorgen!

Att glädja sig

Smygpretentiös tanke:
Jag tror att det är viktigt att kunna glädja sig åt de små sakerna i livet. Idag gladde jag mig åt detta:

Pumpafrön. De är vackra i färgen och när man rostar dem så blir de alldeles vilda i stekpannan. När man är klar har de förvandlats från platta små stackare till härliga runda frön. Goda är de också.
Vad gläder dig?

Mössor i massor

De första dagarna på det nya året satte jag igång med mössproduktion. Massproduktion. En vild blandning av nya och gamla garner, enkelt, dubbelt och tredubbelt garn, blommor och pärlor. Här ser ni resultatet.





I övrigt håller jag på att snöa in på min C-uppsats i musikpedagogik som jag ens knappt har börjat med. Men att leta litteratur är ju som en skattjakt, och när de rätta texterna dyker upp, som belyser mitt ganska smala ämne på ett intressant sätt, då blir man så glad!

(Jag är nördig, jag vet!)

Virkad kofta i Heavens hand

Den är klar! Min virkade Top down round yoke cardigan invigdes idag på förmiddagen. Varm mjuk och ja... ganska snygg!

Virkad i Heavens hand 100% ull, inköpt hos Marias Garn i Stockholm.
Koftan är (som man förstår på namnet), virkad uppifrån och ner. När man är färdig med oket gör man en luftmaskkedja för varje armhål, vips så har man en form på koftan. Inga sömmar med andra ord.

När koftan var nästan färdig insåg jag att oket var alldeles för stort, det hade bildats en stor påse på ryggen. Jag repade upp och tog bort den sista ökningen på oket. Eftersom virkningen är ganska luftig så chansade jag på att koftan skulle gå att töja lite när den var färdig.


Jag virkade vartannat varv fasta maskor och vartannat stolpar. På bröstet infogade jag ett mönstervarv (2 st i samma maska, hoppa över en maska), men det syns inte så bra i det här garnet.
Koftan är virkad med virknål 6, och runt hela plagget virkade jag en avslutning med fasta maskor och virknål 5. 250 g gick åt av garnet så nu har jag 150 g kvar att göra något fint av!

Som jag skrev tidigare är jag inte helt förtjust i det flammiga som blev av den första härvan. På bilderna (speciellt den sista) är färgen lite blek, mer midnattsblå/petrol i verkliga livet. På det stora hela är jag nöjd, glad och stolt över mitt första virkade klädesplagg!

Förberedelser

Idag hade jag äntligen tid (och samvete) att titta på knappar till min heavens hand kofta. Jag hade funderat på om det var möjligt att virka knappar, men i affären fick jag nys om något annat...

En liten "plastställning" som man syr på, såhär blev min variant. I samma garn som koftan såklart. Det finns gott hopp om ett färdigt alster i helgen...

Dammsugare

Från mitt jullov...


Dammsugare från Leilas A piece of cake. Gjorda av en massakrerad äppelkaka och enorma mängder arrak. rekommenderas varmt!

En sjal...

på helspänn...

Heavens hand

Jag var i Stockholm i december och då inhandlades fyra härvor av detta:

bild lånad från garnharvan.se

Färgen är vacker, men jag gillar inte riktigt skiftningarna i garnet, hade varit mer nöjd om färgen var jämn. Men jag antar att det är det som är lite av charmen med handfärgat.
Garnet har iallafall blivit en kofta. Kortärmad, varm och fin, tre knappar ska inhandlas. Sen är den klar, mitt första virkade klädesplagg. När jag ska få tummen ur och ta en bild?

Julklappar till min familj

Förra julen fick kvinnorna i min familj virkade vantar. I år blev det lite annat:


Min syster fick en mössa i drops eskimo. Den satt perfekt på henne och hon fick välja två olika broscher att sätta på mössan. Variation förnöjer.


Min kära mor hade uttryckt väldigt klart och tydligt att en mössa stod högt upp på hennes önskelista. Självklart. En grå blombrosch föll henne i smaken. Mössan är virkad i Lowisa, garanterat klifritt.



Min brors flickvän hade lite försynt sagt till min bror att hon gärna ville ha ett par raggsockor av mig. Nu är ju mina stickkunskaper mycket begränsade, så jag satsade på ett säkert kort: tossor! Virkade i drops Alaska med en kant i eskimo (rester från mössan ovan).

I övrigt: Idag gjorde jag premiär som långfärdsskridskoåkerska. Det var underbart, solen sken och isen var blank. Jag var väl ingen naturbegåvning, men vi orkade med en runda på nätta 12 km. Har ni också varit ute på isen?