Att känna sig fin

Annika med bloggen kwa kwa kommenterade mitt förra inlägg och önskade lite mer info om kläderna jag sytt. Så glad och tacksam jag blev av den lilla kommentaren! Tänkte att jag kan göra ett litet försök...

Först ut blir den här klänningen som jag sydde i påskhelgen. Jag har så länge varit avundsjuk på dem som bär upp trikåklänningar. Jag har ju sytt två omlottklänningar som inte har blivit särskilt välanvända (ni kan se dem i det här inlägget). 

Den blåprickiga känns för tajt över mage och rumpa. Och den turkosa har bara känts konstig, och nu vet jag varför. Idén med halvcirkelkjol är ju toppen, men klänningen är avskuren på fel ställe. Kjolen ska ju såklart börja i min naturliga midja (=den minimala inbuktningen mellan byst och höft som man vid noggrant letande kan hitta).

Så idén till den här klänningen har funnits ett bra tag, och när jag i påskas hittade lite överbliven tid och energi så satte jag igång.

Överdelen är Rose top från boken Sy! Från hood till skjortklänning av Jenny Hellström. Jag har ritat långa ärmar som hör blev trekvartslånga. Sen smackade jag bara på en egenritad halvcirkelkjol (du kan lätt rita en egen - kolla t ex här).

Tyget är en superbillig stuv från Ohlssons, jag köpte mellan 3 och 4 meter för dryga hundralappen. Ett litet trikåband i midjan blev fint till tycker jag. Och jag har känt mig fin de gånger jag har använt den, och den känslan behöver en trött mamma ibland.