Syskonmatchat

Under julen hade vi förmånen att umgås mycket med min syster och svåger och deras underbara tjej Agnes. Idag ropade Agnes "Nanna!!!" när hon fick syn på mig på facetime. Hennes ordförråd är inte så jättestort, så jag känner mig hedrad! Närsomhelst blir hon storasyster så i julklapp passade jag på att ge bort syskonmatchade plagg.

Tunika i storlek 92 och omlottbody i strl 56 till bebisen.

När jag klippte ut fram- och bakstycket till tunikan så tänkte jag glatt: tänk att jag har klippt ut fel på den här tröjan några gånger, hur lyckades jag egentligen med det? Hur svårt kan det vara liksom?

Jättesvårt tydligen. Där får man för att man är kaxig. Eftersom jag inte hade mer tyg så skarvade jag helt enkelt bakstycket på den högra axeln för att få en tillräckligt lång flärp. Det blev bra det med - slutet gott allting gott. Men en ödmjukare inställning nästa gång skadar nog inte...

Jag älskar Janne!

Tack för alla fina och glada kommentarer på mitt förra inlägg! Nu har vi bott i huset i 2,5 veckor och vi har kommit iordning ganska bra. 

Renoveringen av sovrummet, aka cirkusrummet (rost- och gulrandiga tapeter) har påbörjats, men det kommer ta sin lilla tid. Att därför låta syrummet vara nerpackat tills vi har rustat det (något som jag funderat på tidigare) kändes ganska snabbt helt otänkbart. Så nu är en hel del uppackat även om jag inte har fått upp några hyllor på väggarna. Det fattas även liten förvaring, men det får lösa sig efterhand. Så i sällskap av flyttkartonger och en allmän röra har jag faktiskt sytt mina första plagg i huset. En klänning till Elsa och ett nattlinne till mig. Men de får jag visa en annan dag, om det möjligtvis skulle kunna bli ljust i det här landet igen. just nu känns det inte så...

Så till inläggets sydda plagg! Barnens kusin Signe fyllde två år i slutet av augusti och då passade jag såklart på att sy till henne. En lätt utställd och förlängd tröja, en vippkjol ett par mystajts i velour, allt i storlek 98.

Mönster: 

Ottobre CW 301, gekkos vippkjol och tajts ur Ottobre 6/2010.

Material: 

Jersey från lillestoff, jeansjersey från Göksäter och härligt jenasblå velour från Stoff och Stil (färgåtergivningen är bäst på bilden ovan).

Det absolut bästa med det här setet det var att jag lyckades sticka ner resåren i velourtightsen med avig trippelsöm utan ett enda hoppstygn! Hörde ni? Helt sanningsenligt så har jag faktiskt inte ens provat förut för jag var helt övertygad om att det inte skulle gå. Men tji fick jag. Janne, jag älskar dig! (Janne är ett smeknamn för min täcksömsmaskin av märket Janome, om någon undrar ;))

Till Elsa

I höstas och vintras använde Elsa nästan uteslutande tights och klänning. Jag sydde några tröjor, tunikor i storlek 104 och de är väldigt sparsamt använda om man säger så... Hur eller hur, det kan ju ändå vara bra att ha något långärmat plagg som funkar till jeans, för tights i alla ära, men så värst lekvänliga är de ju inte när det börjar bli lite fuktigt och kallt frampå hösten.

För att kompromissa lite så sydde jag en tunika som är tänkt att kunna funka både till jeans och till tights. Jag har utgått från mönstret till tunikan Dreamland från Ottobre 4/2011. Jag förlängde ärmarna rejält och kroppen litegrann. Halsringningen är rynkad med framilonband, men nja, vi blir inte riktigt kompisar. Framför allt är det så rackarns svårt att kanta ovanpå, kantbandet blir liksom lite knöligt och stygnen blir inte så fina som de brukar. Antagligen stör det mest mig, men men... Som tur är så är det ju bara Elsa som ska ha den! Eller inte ha den. Det återstår att se... 

Tightsen är sydda i jeanstrikå som jag har köpt på Gökstäer. Jag tycker jeanstrikå är så snyggt men hittills har jag inte hittat nån som är av bra kvalité. Hoppas förstås på den här! Jag köpte det sista på rullen och fick en hel del extra, och så kostar ju den enfärgade trikån bara 69 kr/m på Göksäter, så det blev en bra deal. Håll nu tummarna för att de här kläderna blir använda frampå höstkanten!

Trots att det är lila...

Det blir inte så mycket tid att blogga nuförtiden eftersom mannen läser två kurser i programmering och ständigt abonnerar datorn. Men nu är han ute och rastar barn medans jag är hängig och inne, så då passar jag på! För jag syr faktiskt massor! Oftast en stund varje kväll, och då hinner man ju en hel del.

För ett tag sen kom Znok med ett nytt tyg. Jag blev både glad och besviken på samma gång. Vilket fint kurbistmönster! Men lila... När jag ändå skulle lägga en beställning bestämde jag mig för att ge tyget en chans, trots den lila bottenfärgen, och ja... Det var fint! Den färgsprakande kombon med gröna prickar kom direkt upp i mitt huvud, men tygerna fick ligga till sig lite innan jag riktigt vågade...

Så glatt och fint och lite smågalet det blev! Det här är de första kläderna jag syr till Elsa i storlek 110. Det känns som att hon har haft en växtspurt under sommaren och nästan hoppat över storlek 104! De här passar iallafall, men det finns en hel del att växa i. Bra så!

Klänningen är från Ottobre CW 301 med puff i ärmsluten. Tightsen är ett nytt mönster för mig, från Ottobre 6/2012. Toppenmönster!

Tygerna är som sagt från Znok, även det gröna jag använt som akntband är därifrån. Det prickiga är från Jofotex.

Jag tycker egentligen det är lite smådrygt att sy tights, det är alltid så pilligt att fålla benen och så blir det hoppstygn när jag ska sy fast resåren med Cp:n. Den här gången fållade jag bensluten innan jag sydde ihop tightsen, och så gjorde jag ett enkelt nervik när jag sydde enligt Renis tut. Det blev bara några hoppstygn istället för massor. Suck. Hur gör ni med tights om jag får fråga?

Elsa blev iallafall jätteglad över kläderna, vilket är ovanligt. Det kanske är ett tecken på personlig mognad? Inte en muta inom synhåll och hon lät sig till och med fotas. Mamma-sy-lycka!

Färgsprakande!

Idag dricker jag morgonte framför datorn igen, alldeles ensam. Fast på ett bra sätt alltså. Åh vad jag älskar att vara ensam hemma. Det är inte så ofta man är det!

Tänkte passa på att visa er ett färgsprakande set som jag gav bort till en Märta för några veckor sen. Märta, som fyllde två, öppnade paketet med ett Ååååååh! Då blir man glad!

Hon ville prova kläderna på en gång, så då fick jag förmånen att se dem på! De passade bra, men det fanns ändå en hel del att växa i. Som jag vill ha det alltså.

Tunikan är sydd efter Ottobres Creative Workshop 301. Jag har bara förlängt och ställt ut den, samt ställt ut ärmarna och rynkat ihop dem innan jag kantade ärmsluten. Tunikan är kantad med samma turkosa jersey som jag sytt tightsen i. Japp, det ska gärna matchas till 100 % när jag syr! :)

På tal om tights så höll jag på att bli tokig när jag sydde dessa. Det är omöjligt för mig att inte få hoppstygn när jag stickar fast midjeresåren med Coverpron! När det bara är en present så fäster jag ner hoppstygnen för hand, men det vore roligt om insidan såg lite finare ut. Nästa gång ska jag testa enkelt nervik och se om det blir bättre (såhär syr jag i resåren i ett par tights).

Nej, nu får det vara slutskrivet. Mot symaskinerna! Det gäller ju att passa på ni vet! ;)

Samma som mamma

Jag har en kortärmad top i det fina tyget Retro mini från Lillestoff som jag använt flitigt under sommaren. Erik har en matchande body som är så fin i, och när Elsa såg att vi hade "likadana" så ville hon också ha det. Såklart. 

Jag använde mig av mönstret Creative Workshop 301, men förlängde och ställde ut tröjan till tunikalängd, samt ställde ut ärmarna och rynkade dem med ett framilonband. Tycker det blev en riktigt söt modell som kommer vara snygg både till jeans i höst och tajts i vinter.

Mot en liten muta (en mandel) går Elsa villigt med på att låta sig fotas :)

Här är det hallon som är på väg in i munnen. Elsa är en riktig bärälskare och länsar alla buskar hon kommer över. Häromdan var hon med mig och plockade vinbär. Efter en och en halv timme tyckte jag att det var dags att gå in. Elsa ville fortsätta plocka, så i totalt två timmar satt hon där och petade ner bären i sin hink. Fem deciliter fick hon ihop :)

Kan inte låta bli att slänga med en bild på Erik. Här sitter han förnjd på vår badstrand på Orust, i en favoritbody och sin snygga solhatt - från HM :)

Plagg i finaste tygerna

Jag har länge varit sugen på att sy tunikan Dreamland från Ottobre 4/2011, men inte kommit till skott. Jag ritade till och med av mönstret för flera månader sen, men det har ändå tagit sin lilla tid... Grejen är ju att när man väl syr någonting nytt så är det såå mycket roligare än att sy sin hundrade body, även fast bodys också är roliga att sy. Det är bara en tröskel man ska komma över helt enkelt.

Efter lite research i gruppen Vi sytokiga och lite jämförande mot andra mönster så förlängde jag ärmarna 1,5 cm och fram och bakstycke 5 cm. 

Ärmarna på den här tunikan blev en historia för sig. Först rynkade jag ärmsluten med framilonband. Katastrof, jag fick det inte jämnt. Sen testade jag att rynka genom att dra upp tråspänningen på overlockens nåltrådar. Det blev fint, men lite stumt, men jag sydde ändå på kantband och gjorde klart hela tunikan. Sen såg jag att overlocksömmen stack fram under kantbandet på ena ärmen. Sprättade frenetiskt för att inse att det inte gick att få bort på ett snyggt sätt. Sprättade bort kantbandet, rynkade med rynktrådar. När jag kantade försvann hela rynket, så det blev till att sprätta igen och ta fram framilonbandet. Öööööh. Till slut blev den vänstra ärmen är rynkad med overlock, och den högra med framilon...

En annan klurig sak var att få till det lilla söta sprundet mitt fram. Egentligen skulle det vara helt runt, men jag fick inte till det, så jag sydde av kantbandet från baksidan så att det blev som ett litet v. Inte helt perfekt, men good enough.

När det kom till ringningen var det dags för det där framilonbandet igen. Den här gången gick det över förväntan! Men jag tycker det är lite svårt att få kantbandet snyggt över framilonbandet - som ni ser på bilden så blir det lätt lite buckligt. Är det någon som har tips?

Såhär ser tunikan ut på. Jag är helt kär i modellen och det blir säkert flera. Tänker mig att den är ännu finare till tajts än mjukisbyxor som Elsa har på sig på bilden. 

När jag ändå hade coverpron trädd med petrol så passade jag på att sy en body till Erik.

Jag bara älskar det här tyget och har sytt en topp till mig själv också. Så att jag och Erik kan matcha liksom :)

Mönster:
Tunika från Ottobre 4/2011, storlek 104. Body, omgjort från Ottobre 6/2012, storlek 80.

Material:
Jersey från Znok/lillestoff och enfärgad jersey från samma ställe till kantband. Det är bra pilligt att kanta med jersey, men det blir väldigt fint resultat!

Ibland har man otur när man tänker

Ikväll är jag så trött så att ögonen nästan går i kors. 6 månaders sömnsbrist börjar ta ut sin rätt. Med andra ord, jag ska fatta mig kort!

Ibland har man otur när man tänker. Som när jag skulle klippa ut en beställd tunika i storlek 80. Jag klippte ut fram och bakstycke med knäppningen på olika axlar. Sen gjorde jag samma misstag igen. Som grädde på moset så misslyckades jag med att undvika ett litet skönhetsfel på tyget.

Resultatet av alla dessa fel blev en extra tunika i storlek 80.

Den är till salu för ett reducerat pris pga det lilla skönhetsfelet i tyget. Ett svagt grått streck på fåret i nederkant. Syns knappt på bilden och knappt i verkligheten heller. Men ändå.

Tunika i storlek 80, 150 kr + frakt.

Förmiddagens kreation

Här hemma förflyter en särdeles lugn och skön dag - Elsa är på Parkens Zoo med mormor och morfar och jag bedömdes för trött och gravid för att följa med. Det är nog sant...

Det är ju ruskigt skönt att vara helt ensam hemma, utan några krav på att storstäda huset eller annat. Jag har läst en del och sytt en del. Snart ska jag nog promenera till brevlådan och sen fika kladdkakemuffins och te. Japp, man kunde ha det sämre...

Iallafall. I förmiddags sydde jag den här tunikan till en liten tjej som snart fyller 1 år.

Den prickiga jerseyn från Stoff och Stil är ju superfin, men lite svårmatchad. Prickarna är typ korallrosa, inte den kulör som figurerar oftast i mitt tygskåp. När jag kikade bland muddvävsbitarna så hittade jag en röd och rosarandig från Neanobelle, som legat oanvänd jättelänge, trots den Anniga färgkombinationen. Den funkade oväntat bra till, och jag gav mig på att både kanta med den och använda den till ärmmuddar. Såhär blev resultatet!

Det var lite lurigt att kanta med den randiga muddväven. Jag gjorde det "manuellt" och stickade ner kantbandet med Coverpron. Just det momentet är svårt tycker jag, coverpron är liksom lite stel och klumpig och det är svårt att veta var man ska sikta för att sömmen ska hamna rätt.

Eftersom jag inte hade någon tråd som riktigt matchade till tyget så valde jag att göra fuskfickor. Såhär i efterhand funkade den röda tråden som, jag fållade med riktigt bra, men men...

Några moment hade jag kunnat göra om och fått ännu snyggare, men när jag klippte upp en ficköppning i bakstycket efter att halsfållen redan var gjord, japp, då tog tålamodet för finlir slut. Nytt bakstycke blev det såklart, men sen blev det lite mer, "det blir som det blir"-mentalitet. Och det känns skönt att man får tänka så ibland, för trots att detaljerna kunde varit snyggare är jag riktigt nöjd med slutresultatet.

Mönster:

Ottobre Creative Workshop, förminskat till storlek 86, utställt och förlängt till tunika + egna fuskfickor.

Material:

Underbart mjuk prickig jersey från stoff och stil, enfärgad muddväv från samma ställe till fickorna. Randig muddväv från Neanobelle (hilco?) till kantband och muddar.

Tårtaklänning!

Förra helgen sydde jag den här "tårtaklänningen" till Elsa. Eller ja, det är mer som en tunika eftersom det är vad man får ut på en halvmeter om man syr i storlek 98. En halvmeter ja, varför köpte jag så lite? Jag älskar ju tyget! Men det är svårt att veta när man bara har sett det på bild...

I övrigt har vi precis upplevt Elsas första magsjuka, inte så trevligt, men vi blev hyfsat lindrigt drabbade. Min lediga fredag förvandlades snabbt till en vårda-dottern-fredag, och jag fick en del sytt medans hon kollade på Alfons. Något bra i det eländiga!

Vad det blev visar jag en annan dag. Nu ska jag försöka slappna av medans maken lägger en dödstrött men envis Elsa som inte vill sova. En vanlig kväll helt enkelt. Må så gott!

Sömnadens värsting

Här är ett till plagg som sytts i detta flow! En tunika till Elsas "bästis" Maja, med (hyfsat) matchande tajts som inte kom med på bild. 


Man ser på bilden att den är tagen i ett lite konstigt ljus - men när ska man egentligen fota så här års? Jag har börjat fota på köksbänken. Där är det hyfsat ljust, och så slipper man ner på golvet och krypa runt.

Tunikan är iallafall i min numera vanliga modell, alltså Ottobre 301 som är förlängd och utställd.


Nu till ett bekymmer jag har när jag syr. Det absolut tråkigaste med att sy är enligt mig att rita av och klippa ut mönsterdelarna. Men snäppet värre är ju att vika tyget. Hur sjutton gör man för att det ska bli bra? 


Som i det här fallet, så försöker jag självklart se till att klövrarna ligger på varandra lodrätt. Jag brukar också hålla koll  vid själva vikningen, att man t ex har delat alla klövrar på mitten. Hur prillig blir man inte när det inte stämmer på båda hållen samtidigt? (Om ni kikar i tunikans nederkant så ser ni  att jag inte riktigt lyckats den här gången heller. 


Men med vissa tyger så gåååår det ju bara inte. Jag anropar er kära syvänner. Ge mig era bästa tips!!!

Violer är blå

Igår var jag på härlig sydag med mina fina vänner från stickcaféet. Att vara på sydag är verkligen som julafton, så roligt och mysigt på alla sätt! 

Men inför den här dagen hade jag ändå lite delade känslor. Efter en vecka på jobbet ville jag ju vara hemma med Elsa, och kände även attjag borde vara det. Samtidigt som jag så illa gärna ville sy. Som tur är har jag världens mest stöttande man som tyckte att det var självklart att jag skulle åka. När jag nämnde att jag skulle försöka åka hem ganska tidigt så sa han:  

Var där så länge du vill, och våga inte komma hem förrns du har sytt klart den där tunikan!

Här är "den där tunikan". Det underbara violtyget var jag till en början inte särskilt förtjust i, men nu tycker jag hemskt mycket om det! På syfestivalen köpte jag en meter samt matchande turkos jersey med tanken att sy just en tunika-tights-set till Elsa.

Mönster:

Tröja från Ottobre 4/2011, förlängt och utställt till tunika. Efter att ha jämfört mönstret med Creative Workshop 301 så förlängde jag även ärmarna 1 cm.

Material: 

Violjersey från Znokdesign, interlock till kantning från Jnydesign.

Sämst 1: 

Att jag satte dit ena knappen så snett. Faktum är att jag, självgod som jag är, stod och tänkt, : "Guuud vad bra jag är på att knappa, jag sätter ju aldrig knapparna åt fel håll, nä inte hamnar dom snett heller". Sen vaknade jag liksom upp och såg att... jag ni förstår :)

Sämst 2:

Att jag hittade två små vävfel i tyget när jag fotade. Trist.

Bäst: 

Att det var lika härligt att kanta med interlock som jag hade föreställt mig. Och att tunikan och tightsen (ni får föreställa er dom) blev så himla fina tillsammans. Återstår bara att prova på lilla gumman.

Syskonklöver!

För några veckor sen uppmuntrade (läs tvingade) jag min man att ta med lite annas alster till öppna förskolan här i byn. Enligt uppgift så ooades och aaades det ganska mycket, men sen har jag inte hört något. Tills i torsdags då det ramlade in en beställning på två syskonklänningar. Beställaren ville gärna har likadana plagg, men jag föreslog en "lika men ändå inte" variant, och det godtogs.

 

Grunden till den här klänningen i storlek 80 är från Ottobre 4/2011.Klänningen blev alldeles lagom utställd tycker jag, och färgerna är ju som godis ihop. Mums!

Det var på håret att jag fick ut ett plagg av det turkosa klövertyget, det gällde att hålla tungan rätt i mun för att tyget skulle räcka. Resultatet blev en tunika i storlek 104, största storleken jag nånsin har sytt :)

Dagens roligaste: En trevlig beställning som levererades ca 3 minuter efter att bilderna togs :) Vad kul det är att få lämna över till beställaren direkt, att få prata och förklara hur man tänkt. 

Dagens tråkigaste: Jag älskar klövertyget, men nu är det slut hos mig. Någon liten dregglis ligger tillklippt bara. Men tänk er klövertyget i rött... mmmm....

Sneknäppt

Min fina vän Kristina ville ha en rödluvantunika till sin lilla tjej, i storlek 80 skulle det va. Eftersom jag inte hade något givet mönster så blev det till att knåpa: Tröjan i Ottobre 4/2011 blev till den här söta skapelsen:

Jag är verkligen kär i den här ringningen. Lite extra, men ändå inte krånglig. Lättare att få snygg en den klassiska kuvertringningen tycker jag.

För övrigt njuter jag av att det är fredag. Vi har förmånen att ha mina föräldrar i närheten och därmed få regelbunden barnvakt. Idag lämnade jag Elsa vid halv sex, sen har det pysslats och grejats för fullt här hemma. Det är så skönt att få egen tid för det som måste göras och det som man vill göra. Ikväll hann jag med både och. Tack mamma!

Sydagsset

I lördags hade vi sydag hemma hos Jonna. Å dessa härliga sydagar! Vad gjorde jag egentligen innan jag började sy, dvs för ett år sen? :)

Under det här året har jag lärt mig att det är smart att klippa till hemma när man ska på sydag. Annars ligger man bara på golvet och gör tråkiga saker halva dan, och så blir det så mycket att släpa med sig. 

Den här gången hade jag förberett ett tunika-tights-set till Elsa. Rosa moln och grönrandig jersey från Jny, och den som tittar noga ser att tunikan också är kantad med den gröna jerseyn. Fick passa mig så att det vita inte syntes på rätsidan, men vad gör man inte för att få en exakt färgmatchning? :)

Självklar är det lite pilligt att kanta med jersey, men det blir väldigt fint! Så platt liksom om man jämför med muddväv, som jag brukar kanta med. Får man samma känsla av att kanta med interlock, ni som gör det?

Och så gillar jag att det blir såhär snyggt med lappen i sidan.

Förutom det här setet han jag sy två fodrade vuxenmössor och ett antal dregglisar. Och det mellan tio och halv tre med lunchpaus. Jag börjar få upp farten!

Början på höstgarderoben

När vi kom hem efter vår lilla semester i somras, så kändes det jätteroligt  att fundera över Elsas höstgarderob. Nu när hon äntligen går känns det lite mer smidigt med t ex klänning eller tunika. Det i kombination med kärleken till Rödluvantyget från Liandlo resulterade i det här:

En tunika i storlek 92 med utgångspunkt från Ottobre Creative Workshop. Eftersom jag hade planer på tightsmatchning så dristade jag mig till att kanta med jersey från Jny. Det gick förvånansvärt bra och blev väldigt slätt och fint.

 

Tightsen blev också riktigt bra i sin enkelhet. Meedoms form 0 (mätte mot ett par Lindex-tights och alla mått stämde sånär som på en halv centimeter över låren) och Geckos snabba resårkanal. Att fålla de här tightsen var ingen barnlek (jerseyn krullade mig till vansinne), men det gick till slut.


Setet är inte provat utan ligger liksom till sig i lådan tillsammans med flera andra plagg som nog ska bli bloggade så småningom. 

Nu ska jag återgå till att filosofera över hur våra långa rabatt på framsidan ska se ut. Ojojoj. Återkommer om ett par år med resultatet :)