Festlig Moneta

Igår fick jag äntligen användning för min första Moneta dress! den nyrenoverade kyrksalen på min arbetsplats skulle invigas med en stor konsert, och musikskolan var inbjudna att vara med på ett hörn. Läge att klä sig snygg med andra ord!

Ungefär en minut innan jag var tvungen att åka fick jag min pappa att ta några bilder av mig.

Det är alltså en Moneta dress från Colette Patterns med relativt små ändringar. Eftersom ärmen var pösig upptill så sydde jag in den en hel del. Även sidsömmen i livet fick sig en omgång med overlocken.

Tyget är en mycket stretchig och lite läskig stuv som jag köpt på Ohlssons tyger. Jag som mest gillar bomull är förvånad över hur skön den är att ha på sig! När vi klev in i strålkastarljuset blev jag dock varse om hur varm man blir i syntetmaterial...

Den lite djupare ringningen i ryggen ger en lite extra festlig touch på klänningen tycker jag.

Moneta nummer två innan jag visat nummer ett

Eftersom jag jobbar typ två minuters gångväg från Ohlssons tyger så går jag dit med jämna mellanrum för att spana in deras stuvlåda. Deras övriga sortiment tycker jag inte är särskilt inspirerande, men i stuvlådan, ja där kan man verkligen fynda!

I september köpte jag ett riktigt snyggt, ja festsnyggt, tyg där, och det tyget inspirerade mig att sy en ny klänning. På Instagram och Pinterest hade jag sett så många snygga varianter av Moneta dress från Colette Patterns. Mönstret säljs hos fagert.se, men just när jag skulle köpa så var det retligt nog slut. Till sist köpte jag ett pdf-mönster och tejpade tålmodigt ihop 44 sidor. Nej. Det var inte roligt. Och det tar en sån himla plats när det är klart. Bara för att man har ritat av sin storlek så vill man ju inte slänga originalmönstret...

Nog om den klänningen, för den har ännu inte blivit fotad. Men här kommer Moneta dress nr 2, med alla ändringar som krävdes för att den skulle sitta riktigt bra. 

Jag sydde storlek L och på den första versionen så hamnade axelsömmen för långt ner på ärmen, överarmarna var för stora och fram- och bakstycket var för brett från midjan och uppåt. Om man tittar på mönsterdelarna så kunde jag förstått det innan, men jaja, det gick ju bra att sy in!

Till den här versionen ritade jag om hela överdelen + ärmen efter mönstret till toppen Susie från Ottobre 5/2010. Det blev inte heller 100 % bra, men mycket bättre passform än originalet iallafall!

Version två är även den sydd i en stuv från Ohlssons. Riktigt grov bomullstrikå, nästan åt jogginghållet. Vit med marinblå ränder, så Annig! Den har legat här hemma i nästan två år, så det känns väldigt roligt att äntligen ha sytt något av den.

Jag gillar verkligen halsringningen, och att den är djupare ringad i fram än bak, även om det är just ringningen som kräver lite finjusteringar till nästa klänning. Kjolen har jag rynkat med framilonband. När man tar på sig klänningen, och den tajtaste delen av klänningen, midjan, ska över bysten, så stretchar det så skönt och man behöver inte vara orolig för att något ska gå sönder. 

På bilden ska jag och Magnus precis gå från hotellet till Cirkus i Stockholm för att se Kristina från Duvemåla. Tidigare på dagen hade jag besökt Syfestivalen på Stockholmsmässan. Snacka om lyxdag!

Ett riktigt Annatyg

För ganska länge sen, ja det var nog i våras, så köpte jag ett tyg som riktigt ropade till mig! Blått såklart, och med små blommor. Sen dess har det legat i skåpet, för jag har inte kunnat bestämma mig för vad jag ska sy. Något klädsamt men ändå väldigt användbart. Enkelt men ändå smickrande. 

Jag har inget riktigt bra mönster på långärmade toppar. Förra hösten ritade jag om ärmen på Rose top, men den blev lite tajt och ärmkullen var på något sätt lite för låg för lång ärm, så det blev inte riktigt bra. Annars sitter ju Rose top väldigt bra på mig, så jag beslöt mig för att ge den en chans till. Här är alltså min nya favorit, Rose top med några ändringar:

Jag ringade ur bakstycket lite mera, det är väldigt högt i originalmönstret. Ärmen är förlängd och lite breddad jämfört med min tidigare version. Jag höjde även ärmkullen samtidigt som jag tog bort ca 0,5 cm på axeln. Från midjan är den lite utställd med tanken att framhäva byst men dölja lite fluff. Den här toppen är även lite längre än originalet. Resultatet blev ett favoritplagg som passar lika bra till jeans som kjol och som även blir skön att ha under en kofta i vinter. Det fantastiska tyget Holland från Lillestoff köpte jag från Ninomil. 

Shelly-Rose - återkomsten!

Jag har ett nytt favoritmönster! En lätt modifierad variant av toppen Shelly från Farbenmix. 

Jag har ju tidigare sytt en långärmad variant, som tyvärr inte har blivit så använd. Anledningen är helt enkelt att stora bylsiga kragar inte passar så bra när man jobbar som fiollärare. 

Just den kortärmade varianten har jag sytt förut, men den blev lite för urringad i den lite sladdriga bomullstrikån från Andersson och Hjalmarsson.

Men nu så. Alla problem är åtgärdade! Jag har kortat mönstret 5 cm i nederkant, minskat vidden på framstycket något och höjt urringningen ca 1 cm. Ärmen har jag tagit från mönstret Rose top (från sy! av Jenny Hellström).

Jag gillar verkligen rynket vid bysten och att det är lite extra tyg över magen.

Tyget till den övre toppen är från Ohlssons tyger. Jag köpte det i tron om att det var vitt, rött och marinblått, men väl hemma var det marinblå snarare svart... jaja, det blev ganska bra ändå, eller vad säger ni? Jag ahde en tanke om att kanta toppen med ränderna åt andra hållet, men jag var inte så smart när jag klippte ut mönsterdelarna, så någon sådan lång remsa fanns inte. Vitt blev sommarfräscht och helt ok som plan B.

Den andra toppen är sydd av ett tyg från Stoff och Stil. Det känns verkligen som att kvaliteten på deras tyger har blivit så mycket bättre de senaste åren! Det här tyget är lite lite tjockare än "vanlig" trikå, och känns jätteskönt.

Föregångaren till dessa t-shirtar är en som är sydd i mörkblått tyg med små små vita prickar. Den har blivit flitigt använd i sommar, om den har varit ren så har jag valt den - varje gång. Ett gott betyg!

Blommiga susie

I vintras testade jag ett nytt mönster på trikåtopp. Jag ville ha något som var lite snällare mot magen. Här är den andra versionen av toppen Susie från Ottobre 5/2010.  Den har blivit använd ändå,Toppen är avskuren under bysten, överdelen är lite lätt rynkad där. Ärmarna är trekvartslånga och även de rynkade i ärmslutet. Nederdelen är lätt utställd och förlåtande. 

Bilden är tagen i januari när jag var själaglad över att bli utsläppt från hemmet med småbarn, disk, tvätt och allt, ja ni vet, för att istället få gå på folkmusikfestival. Drömmen liksom! Tyget har jag köpt hos Memba design, och jag har det i grått också. Vi får se om det blir uppsytt vad det lider, jag har inte kommit på vad jag vill sy av det än.

Den första versionen av Susie var mörkblå med vita prickar och den har verkligen varit en favorit! Tyvärr var kvaliteten på tyget inte den bästa, för det mörkblå blev snabbt tvättluddigt. Den här vårblommiga har jag inte använt lika mycket, kanske för att den inte är lika snygg till vanliga blåjeans. Jag kanske får investera i ett par svarta jeans till hösten?

Måste man verkligen byta kläder?

Förra torsdagen började som en riktig pissdag. Jag mådde tjyvens och visste att jag hade extra mycket att göra den dagen. Efter att ha knaprat en ipren, lämnat barnen, gjort dagens första jobb (småbarnsmusik i en kyrka här i stan) så belönade jag mig själv med ett besök på Ohlssons. De hade ingenting roligt i stuvlådorna, och jag skulle precis gå, när en i personalen sa: Har du sett vårt tillfälliga parti med trikåer för bara 79 kr/m?

Ha! Dagen blev precis mycket roligare eftersom jag hittade ett underbart fint tyg, marinblått med små vita och röda blommor. Kan det bli mer Anna? Jag velade både länge och väl över hur mycket jag skulle köpa, och till slut slog jag till på 3 m. Nu ångrar jag att jag inte köpte mer...

Tyget bara skrek att det ville bli en sommarklänning, så det var bara att lyda. Överdelen är Rose top och kjolen är en halvcirkelkjol. Inga konstigheter, men ändå så fint!

Imorse sa Elsa: Mamma, nu har du haft dom där kläderna i treeee dagar! Tydligen måste man byta ibland... :)

Och torsdagen då? Jo den blev riktigt bra tillslut, inte bara pga tygfyndet. En mysig lunch med en vän, en timmes fiolspel med en pianist, och så undervisning i vanlig ordning till halv sju. Piggare när jag åkte hem än när jag åkte till jobbet - inte helt ovanligt när man har världens bästa jobb :)

Fåglar på rumpan

Förra våren började jag sy mina egna trosor, och nu är de helt klart favoriterna i troslådan. Jag ritade helt enkelt av favoritmodellen från Lindex, de är så sköna och så blir man lite vardagsglad av att inte bara har svarta tråkiga trosor som jag hade innan.

Trosorna har dubbelt tyg i grenen, men framtill ligger grenbiten öppen. Framstycket är alltså helt ända till sömmen där bakstycke, framstycke och grenbit är ihopsydda. Sen har jag bara overlockat grendelens råa kant. 

Benöppningarna är fållade med den smala tvillingsömmen på min Janome coverpro 1000 cpx. Jag har lärt av mina misstag och på det här paret drog jag ner stygnlängden lite och var noga med att inte ha för hög diff, för att få en så elastisk söm som möjligt. 

I midjan har jag trosresår från bästa Bibbi, som jag syr på med sicksack och sen stickar ner med den smala tvillingsömmen. Det är lite pill med de här trosorna, och det är inte direkt några stuvbitar som går åt till att täcka min rumpa, men det är rolig sömnad, och lyckan över att ha snygga egensydda trosor på sig - den är stor!

Att känna sig fin

Annika med bloggen kwa kwa kommenterade mitt förra inlägg och önskade lite mer info om kläderna jag sytt. Så glad och tacksam jag blev av den lilla kommentaren! Tänkte att jag kan göra ett litet försök...

Först ut blir den här klänningen som jag sydde i påskhelgen. Jag har så länge varit avundsjuk på dem som bär upp trikåklänningar. Jag har ju sytt två omlottklänningar som inte har blivit särskilt välanvända (ni kan se dem i det här inlägget). 

Den blåprickiga känns för tajt över mage och rumpa. Och den turkosa har bara känts konstig, och nu vet jag varför. Idén med halvcirkelkjol är ju toppen, men klänningen är avskuren på fel ställe. Kjolen ska ju såklart börja i min naturliga midja (=den minimala inbuktningen mellan byst och höft som man vid noggrant letande kan hitta).

Så idén till den här klänningen har funnits ett bra tag, och när jag i påskas hittade lite överbliven tid och energi så satte jag igång.

Överdelen är Rose top från boken Sy! Från hood till skjortklänning av Jenny Hellström. Jag har ritat långa ärmar som hör blev trekvartslånga. Sen smackade jag bara på en egenritad halvcirkelkjol (du kan lätt rita en egen - kolla t ex här).

Tyget är en superbillig stuv från Ohlssons, jag köpte mellan 3 och 4 meter för dryga hundralappen. Ett litet trikåband i midjan blev fint till tycker jag. Och jag har känt mig fin de gånger jag har använt den, och den känslan behöver en trött mamma ibland. 

Vuxenmössa i finaste tyget

Vuxenmössa i trikå - den perfekta julklappen! Mössor finns möjlighet att beställa om någon är intresserad. Glad andra advent!

Bondelid-koftan

I min syvärld på facebook så sys det koftor för fulla muggar  just nu, ja, jag sydde ju också en för några veckor sen. Jag blev inte helt nöjd med passformen på den och när jag för ett tag sen köpte en mysig stickad kofta från Bondelid så insåg jag att det var modellen för mig.

Förra helgen ritade jag av framstycket och kragen, bakstycket tog jag från Rose top och ärmen, ja den är väl också därifrån, men lite omritad och förlängd. 

Kragen är i dubbelt tyg och bara fastsydd räta mot räta. Jag stickade ner sömnsmånen med vanlig raksöm. Tyget är tjock härlig bomullstrikå som jag köpte på en utförsäljning förra året. Hela 20kr/meter betalde jag! :)

Igårkväll sydde jag fast de stickade knytbanden som jag köpt på Calletex här i Örebro. När jag sytt klart så insåg jag att det finaste mest mönsterpassade framstycket var på insidan, så då var jag så duktig att jag sprättade alla knytband och gjorde om. Gör om gör rätt som det heter!

resultatet blev en riktigt mysig och skön kofta som jag hoppas att jag får användning för i höst. Jag hade velat bjuda er på lite fler och bättre bilder, men ni får hålla till godo med den här. En skön söndag önskar jag er!

Odd-Anna

Väl hemma från semestern är sysuget stort men tiden knapp. Mitt syrum i källaren är ialalfall väldigt svalt och skönt såhär i sommarvärmen, så det är med gott samvete jag sitter där en liten stund på kvällarna.

Under semestern har jag surfat flitigt och samlat på mig inspiration från sygrupperna på facebook. Många har sytt en kofta med inspiration av Martina Wärnelövs, W-collections Odd-molly variant. Häromkvällen tog jag mig i kragen och sydde min egen variant.

Hos syfröken hittade jag en så bra tutorial på hur man kunde rita sitt eget mönster samt hur man sydde ihop koftan på ett bra sätt. Efter lite klurande och ändringar så blev koftan såhär och jag är riktigt nöjd med resultatet, speciellt med tanke på att det är en toile, ett provplagg.

Om man jämför med mönstret jag utgått ifrån (Rose top från boken Sy! Från hood till skjortklänning) och Syfröken tips så har jag gjort dessa ändringar.

• Jag kortade mönstret 3 cm jämfört med rose, dvs lade inte till för fåll på bakstycket)
• Jag breddade framstycket 9 cm för att få en fin omlott
• För att slagen inte skulle bli enorma så sydde jag av dem från insidan 

Pricken över i blev detta söta band som jag har köpt på etsy. Jag vek bandet dubbelt och sydde ihop det för att få en fin avigsida.

Tyget till koftan är någon slags interlock med tryckta ränder. Kvaliteten är mycket tvivelaktig och jag var jättemissnöjd med tyget eter att ha köpt det på nätet. Men såhär blev ju tyget riktigt trevligt, nu får jag bara hoppas att det håller formen. Hoppas att jag kan inspirera någon till att sy en egen Odd-kofta. Lycka till!

Månadens inspiratör hos Liandlo

Jag har fått förmånen att vara juli månads inspiratör hos Liandlo! Såhär skriver jag på deras blogg:

Den där stunden, när barnen sover, det är lugnt och tyst, och jag förfogar över min egen tid. Då smiter jag ner i källaren, i mitt syrum, och bara njuter av att få vara där jag trivs bäst. Pula med något litet eller stort projekt, klappa på tyger eller fästa några trådar. För mig är sömnaden återhämtning i det annars så intensiva småbarnslivet.

Jag heter Anna Esbjörner och jag började sy för snart fyra år sen, när min svärmor lånade ut sin overlock till mig. Jag blev snabbt biten, och envis som jag är gav jag mig sjutton på att bli riktigt bra på det jag gjorde. Jag har utvecklats mycket under de här åren och numera syr jag nästan alla barnens kläder men även en hel del kläder till mig själv.

Ett av mina favoritmönster som jag använder till både tröjor, tunikor och klänningar är mönstret Ottobre Cretaive Workshop 301. Jag gillar enkla plagg där det mönstrade tyget får stå för sig själv.

Här en långärmad tröja i storlek 92 till vår Erik. Som en extra detalj har jag fållat tröjan med den aviga trippelsömmen på min täcksömsmaskin Janome coverpro 10000 cpx.

Det ekologiska tyget med rosor påminner mig om gammaldags sängkläder. Först ut blev ett linne till mig med kantband av vit jersey. Mönstret är eget eller ska jag säga HMs? Just ett linne är ju väldigt enkelt att rita av från ett köpeplagg eftersom man inte behöver bekymra sig om ärmkullar hit och dit.

Av tyget som blev kvar sydde jag ett par trosor till mig, även de avritade från ett köpeplagg. De är fållade i benen och har trosresår i midjan, och de hemsydda är favoriterna i lådan!  

Min meter tyg räckte även till sovkläder till vår fyråriga dotter Elsa. Grunden till linnet är (såklart) från Ottobre Creative Workshop 301, men jag har ringat ur ärmhålen och (uppenbarligen) skippat ärmarna. Passformen blev inte riktigt 100, jag borde ringat ur ärmhålen bra mycket mer, men då vet jag det tills nästa gång! Trosorna är även de avritade från köpetrosor och kantade med jersey i både ben- och midjeöppning.

Sommarens klänning

För ett tag sen fick jag en vision om den ultimata sommarklänningen. En omlottmodell i trikå med lite vidd i kjolen så man inte skulle behöva gå och dra in magen i tid och otid. Kort ärm och knälång. Det ultimata tyget hittade jag hos Lillestoff. Det fick bli en beställning direkt från Tyskland, och när tyget väl anlänt och tvättats så var klänningen snart klar.

Det blir ofta så när jag syr, att jag syr och syr och syr, och så vid tio-snåret på kvällen ska jag då äntligen prova min kreation, som i det här fallet skulle bli en figursmickrande klänning i ett fantastiskt fint tyg. Och så drar jag på mig det jag har sytt och inser att jag har sytt nåt som ser ut som ett tält och att innehållet i tältet har formen av en barbapappa som putar ut på alla möjliga och omöjliga ställen. Det är då man ska sluta sy för kvällen och gå och lägga sig.

Igårkväll hade jag förlikat mig med såväl innehållet som själva klänningen och bestämde mig för att göra färdigt. Egentligen var det bara fållen kvar, och att få upp klänningen ovanpå knät gjorde att hela intrycket förändrades. Från nattlinne till söt sommarklänning - som det var tänkt!

Omlottringningen ville sig inte riktigt den här gången, den hasar gärna ner och rynkar sig såhär... Fast jag låtsas att det ska vara så. Det kallas design. Jag ska nog sy fast framstyckena i varandra med en raksöm så jag slipper visa brösten i tid och otid.

Här ser ni varianten jag sydde förra våren. Mönstret är Burda 7828 och den här gången valde jag storlek 40 istället för 42, men ersatte liksom förra gången ärmen med ärmen från Rose top. Kjolen är en halvcirkelkjol som jag ritat själv. Den marinblå versionen är nämligen lite väl tajt tycker jag och jag har en känsla av att jag har lagt på mig ett kilo eller två sen förra året. Skönt med förlåtande klänningar!

 

Shelly-Rose

Den här mysiga randiga bomullstrikån köpte jag från Andersson och Hjalmarsson på syfestivalen i höstas med planen att det skulle bli en top till mig. Först igår blev det av och garderoben har utökats med ännu ett annas alster.

Mönstret är Shelly från Farbenmix utan krage, och så har jag tagit ärmen från Rose top från boken Sy! Jag ville ha ett lite smalare framstycke än i ursprungsmönstret så jag lade mönsterdelen 1 cm utanför vikningen i tyget. Jag gillar verkligen rynket i urringningen och den lite lösa passformen. Tänker att det passar bra till ett plagg i bomullstrikå som kommer töja sig vid användning. Mudden nertill gör att tröjan sitter skönt och inte åker upp när man rör sig (usch vad jag avskyr såna trikåtröjor!) Nästa Shelly-Rose blir nog lite mindre urringad men annars tycker jag att det här är en toppenmodell. Hurra för att sy sina egna kläder!

Min mysiga Shelly

En kväll förra veckan spontanköpte jag mönstret Shelly från Farbenmix. Jag har varit sugen på det tidigare, men 175 kr hos fagert.se kändes lite väl saftigt för ett mönster. 50 kr för ett e-mönster var mer min melodi och det var bara överkomliga 12 sidor att skriva ut och tejpa ihop.

Ganska snabbt insåg jag att alla sömnadsbeskrivningar var på tyska. Eeeeh... Lite google translate behövdes för att få reda på om mönstret innehöll sömnsmån eller inte (det gjorde det inte), men sen körde jag bara på känsla. 

Faktum är att den här tröjan är så enkel att sy. Förutom att man måste rynka lite, så är det samma principer som när man syr ett par muddbyxor. Det är ju muddar i ärmar och nederkant, och kragen är också som en stor mudd-tub. Plätt-lätt!

Jag ville vänta med att blogga tröjan tills vi hunnit ta lite snygga bilder, i dagsljus, med den riktiga kameran. Men den här bilden får duga. Hoppas ni får nån uppfattning om hur den ser ut trots den tråkiga mobilbilden tagen klockan 10 på kvällen :)

Jag sydde storlek M med den smala varianten på ärmar och den lite bredare på kroppen. Sen sydde jag ändå in tröjan i sidsömmarna, så nästa gång kör jag nog på den smalare varianten direkt. Kragen blev aningens kortare pga tygbrist och ärmmuddarna smalnade jag av litegrann.

Tyget är en jättemysig college som jag köpt för 10 kr/m på en utförsäljning i Nora. Krage och muddar är gjort av 1 m muddväv från Jofotex, så den totala tygkostnaden för den här tröjan är ca 100 kr. Hurra för det!

Skjortklänningen med stort S

Dags att presentera... 

Skjortklänningen! 

Den här klänningen blev till därför att ett tunt jeanstyg med prickar låg inne på Ohlssons tyger och ropade på mig. Inte för att jag direkt behövde en skjortklänning. Nu känner jag bara att den här klänningen skulle jag inte vilja vara utan! 

För dig som är nyfiken kommer nu många bilder och massor av text (för den nördiga). Håll i dig!

Mönstret jag har använt heter Simplicity 1880 och jag köpte det hos Tygverket. Jag fick hem det redan dagen efter jag gjort min beställning. Snacka om fin service! Priset var 129 kr, lite saftigt för ett enda mönster kan jag tycka. Och så blev det ju frakt på det såklart. Men det var det lätt värt tycker även en snåljåp som jag.

Efter en snabb googling på mönstret hamnade jag hos Sunni. Vilken tur för mig att hon tidigare hållit i en Sewalong där man sydde klänningar av just det här mönstret. Och vilken tur för mig att hon gjort så många tydliga och smarta blogginlägg att jag inte behövde läsa beskrivningen som följde med mönstret en enda gång! 

Jag tycker att det fina med just det här mönstret är alla detaljer. Hur livet rynkas mot oket både på framstycke och bakstycke och så de söta vecken där livet möter kjoldelen. Även om mönstret är toppenbra så har jag ändrat på ungefär sjuttioelva saker. Nu tänkte jag berätta om alla dessa ändringar för den som kan tänkas vara intresserad.

Storleken:

Enligt måttabellen så är jag en storlek 16 över bysten, 20 över midjan och 18 över höften. Efter att ha lusläst Sunnis alla tips och dessutom surfat runt på andra blogga för att läsa om hur de tänkte när de valde storlek så bestämde jag mig för att göra en toile i storlek 16 rakt av. 

Ärmarna

Redan när jag sydde toilen märkte jag att ärmen hamnade för långt ut på axeln. Därför ritade jag om ärmhålet främst över axeln och på framstycket. Eftersom jag inte är så haj på mönsterkonstruktion så visste jag inte att jag då även borde höjt ärmkullen på mönstret. Det vet jag nu. När ärmen var fastsydd sydde jag även in ärmen mot baktycket där det påsade sig onödigt mycket.

Ärmen är kortad 4,5 cm och när jag skulle fålla den upptäckte jag att den lutade mot bakstycket, antagligen pga alla de ändringar jag gjort uppe vid ärmhålet (utan att riktigt veta vad jag gjorde). Det löste jag genom att helt enkelt klippa ärmen rak. Jag gjorde tre veck med 2 centimters mellanrum och pressade dem mot bakstycket. Sen fållade jag ärmarna med en enkel fåll.

Midja och bystinsitt

Jag kortade fram- och bakstycket 1 cm i nederkant för att skärningen mellan liv och kjoldel skulle hamna ca 1 cm ovanför min naturliga midja. Då förlängde jag naturligtvis även vecken på fram- och bakstycket. 

För att få bort pös från bysten ut mot ärmen så ritade jag ett eget bystinsnitt (!). När jag sytt klart klänningens överdel fick jag sprätta och flytta på det, men det var ändå ett moment som funkade bra med tanke att jag mest körde lite på känsla. 

Det som hände var att jag glömde att förlänga sidsömmen... Inte bra... eller? När jag sytt bystinsnittet så var alltså bakstycket 3 cm längre än framstycket. Men efter en provning så kändes det som att det skulle inte skulle bli så tokigt ändå, framstycket slutade faktiskt på lagom höjd i förhållande till min midja (måste ha mätt tokigt på toilen). Så jag klippte helt enkelt av bakstycket (och förlängde vecken såklart)och sen sydde jag på kjoldelen med bara 1 cm sömnsmån istället för 1,5.

Kragen

Kragen rundade jag precis som Sunni gjorde i sin Sewalong. När jag skulle sy densamma så stötte jag på problem. Som tur är fick jag fantastiskt fin hjälp av kunniga sömmerskor i facebookgruppen Vuxna sytokar så jag lyckades klura ut hur jag skulle göra. Lös mot ryggen ligger en infodring som är fastsydd i kragen. Formen på den mönsterdelen var lite knasig, så när hela kragen var fastsydd så sprättade jag och klippte bort en del av den. Det sista man vill är ju att ha en massa knöl över axlarna när man tar på sig sin klänning. Jag fick även ett tips att nästa fast infodringen mot axelsömmarnas sömnsmåner för att hålla den bättre på plats, så det ska jag absolut göra.

Knapparna:

Eftersom jag inte har automatiska knapphål på min Husqvarna Automatic och faktiskt är rent ut sagt värdelös på att sy dem "manuellt" så valde jag att sätta tryckknappar i klänningen. Det syns inte så bra på bilderna, men de är täckta med en kappa av pärlemor. Jag hade faktiskt rejäl hjärtklappning när jag satte i dem. Jag som har satt så många tryckknappar vet ju att om en hamnar fel så kan hela plagget vara förstört. Men det gick bra och det enda stället som putar lite är där livet möter kjolen. Men det får vara för nu.

Kjolen:
Efter lite research på nätet bestämde jag mig för att rita en egen kjoldel. Jag använde mönstret på en halvcirkelkjol som jag sydde för några veckor sen, måttade så att det stämde i midjan och sen var det bara att köra. Lätt som en plätt!

Och slutresultatet då? Jo jag är tokigt nöjd faktiskt. Klänningen kunde gått få varit en eller två centimeter längre men det är inte så mycket att göra åt nu. Annars tycker jag att det är en mycket söt modell som funkar bra på min kropp. Klänningen är utan tvekan det mest avancerade jag har sytt och det projekt jag har lagt mest tid på. Jag nöjd att jag tagit mig tid att peta, sprätta och sy om och är även tacksam för all hjälp jag fått från alla möjliga håll.

Hoppas nu att det här blogginlägget är till glädje för någon annan som känner för att utmana sig själv. Hojta gärna om du också syr en sån här klänning, jag vill gärna se.

Jag ska sy en klänning!

I måndags var jag inne på Ohlssons tyger (ovanligt...?!) och då hittade jag ett underbart fint jeanstyg. Mjukt tunt och mellanblått med små vita prickar. Jag blev genast sugen på att sy mig en skjortklänning. 

Strax innan hade jag hämtat ut mitt reserverade ex av Sy - the Urban Collection från biblioteket och jag började kika på den här modellen. Efter en supersnabb toile och lite diskuterande i Vuxna sytokar på Facebook så lade jag ner det projektet och inledde projekt...

... Simplicity 1880! Det är alltså modellen på den gula skjortklänningen jag har tänkt mig. Om man googlar hittar man massor av fina klänningar och även en sew-along. Toppen för mig som är nybörjare på det här med klänningssömnad med dragkedja och knapphål och krage och allt vad det är. Här hittar du sew-alongen om du är nyfiken!

Mönstret köpte jag från tygverket igår vid lunchtid. Idag kl 11 fanns det att hämta på vårt DHL-utlämningsställe. Snacka om snabb service!

Fortsättning följer. Kan hända att det tar en vecka eller en månad eller flera innan den blir klar. Men spännande blir det!

Enkelt och snyggt

Elsa är hos farmor och farfar och Erik somnade klockan sex igår - halleluja! Massor av sytid till mig. Garderoben behöver fyllas på, så jag sydde mig en vardagstopp. Det smalrandiga tyget räckte inte till långa ärmar, så det fick bli muddar och kantband i enfärgat marint.

Mönstret kommer från en uppsprättad HM-topp och funkar riktigt bra pm man bara kommer ihåg att bredda det lite. Toppen var nämligen bra tajt! Det funkar ändå i det här tyget som är underbart mjukt och stretchigt. Nu är det tyvärr slut, men jag har sytt den här toppen + en kortärmad till mig och en body till Erik. Tygkostnaden var strax över 100-lappen om jag minns rätt. Sånt gillas! :)

Sy en omlottkofta!

Jag har länge spanat in de snygga koftor som sytts i facebookgruppen Vuxna sytokar, och när jag i våras fyndade fina stickade trikåtyger i 100% bomull för bara 20 kr, ja, då var det verkligen dags att sy en egen kofta! 

Snälla Brallan ritade av mönstret åt mig, men när jag kikade närmre på det så visade det sig att det var en hel del som jag inte förstod. Sen har jag inte orkat ta tag i det förrän igår, när jag kom på att jag hade ett tyg som jag kunde sy en toile, alltså en testversion i. Himla smart att sy en toile, fast lite tråkigt också. Men jag gjorde ju några tabbar, så jag är väldigt glad att jag gjorde min provkofta!

Eftersom alla moment inte var helt självklara för mig så bestämde jag mig för att göra en tut på hur man syr omlottkoftan. Håll i er, här kommer den! För er som inte orkar läsa kommer en bild på den färdiga koftan här: 

Sy en omlottkofta från Burda 1/2008

• I den här versionen ska du ha ett bakstycke (lägg det mot vikt kant), 2 framstycken, 2 ärmar och en kragdel. Klipp ut delarna med sömnsmån. 
• På framstyckenas mitt-fram-kanter, under den fasta kragen, lade jag till en sömnsmån på 3 cm enligt bild. Nertill lade jag till 6 cm (modellen är kort) och i ärmarna 3 cm.

• Eftersom ursprungsmönstret är en blus med puffärm så sänkte jag ärmkullen 2 cm och tog bort lite av ärmens bredd genom vikning.
• Markera ut var insnitten ska vara med nålar. Sätt en nål där insnittet ska sluta.

•  Vik så att nålarna i kanten hamnar ovanpå varandra. Sy insnitten med vanlig raksöm, sikta på knappnålen som markerar insnittets slut.

• Pressa insnitten neråt

•  Sy ihop axelsömmarna. Eftersom både bak-och framstycke har en inbyggd krage så ser axelsömmarna lite skumma ut. Såhär:

• Overlocka ärmsluten
• Sy i ärmarna och sy ärm-sidsömmarna. Om du vet på vilken höjd du vill ha knytbanden så lägger du in dem nu.
• Overlocka koftans nederkant.
• Overlocka de raka bitarna på framstycket (se bild 1). 

• Sy fast kragen. Det är kragens ytterkurva, där saxen pekar, som ska sys fast räta mot räta med tröjan.

• Mitt tyg räckte inte för att lägga kragen mot vikt kant, så jag overlockade ihop två delar istället. Jag nålade så att den sömmen hamnade för markeringen för mitt bak.

• När jag nålat fast kragen såg det ut såhär. För mycket krage helt enkelt. Jag klippte bort lite i kragens nederkant och sträckte lite på själva koftan när jag nålade ihop dem så jämnade det ut sig ganska bra.

• Overlocka kragens innerkanter.
• Vik över kragen så tygerna hamnar aviga mot aviga. Pressa kanten. 

• Sy ihop kragens botten med framkantens sömnsmån som du lade la till i början. Kragen är aningens bredare eftersom jag lagt till sömnsmån, så den hyfsade jag till.

• Vänd tygerna räta mot räta och sy ihop dem.

• Nu ska det se ut såhär på rätsidan.

• För att göra ett snyggt hörn där framkanten möter nedre fållen så kan man göra såhär (lärde jag mig idag). Vik framkantens sömnsmån så att avigan kommer upp (se bilden)

• Markera med en nål var du ska sy av "hörnet". Jag tänkte göra min fåll 2,5 cm, så då sydde jag så långt in. Sy med raksöm.

• Såhär ser det ut när du vänder på alltihopa.

• Nåla, eller som jag, limma fast kragen och framkanternas fåll så som bilden visar.

•  Markera på valfritt sätt var sömmen som ska sticka fast kragen ska gå. Jag gjorde det genom att tråckla med svart tråd. Sen sydde jag en stickning på rätsidan med Coverprons breda tvillingsöm.

• Eftersom man inte kan backa med Covern så började jag och slutade sömmen på en liten tygbit.

• Fålla ärmarna och fäst trådarna.
• Fålla koftan. Pilla upp sömmarna på tygbitarna och fäst trådarna. 
• Sy i knytband. Jag tog vanliga tunna bomullsband på insidan och ett stickat band som jag köpte i tygaffären på utsidan.

Hoppas någon har glädje av den här tuten, eller blir inspirerad! Hojta om något är oklart eller om jag missat nåt steg.